Tittut

Ja... vad finns det att säga? Mycket... lite för mycket för att jag ska hinna pränta ned det innan jag måste bege mig för att möta andrea, yassi och hannah på medis. Fast jag kommer egentligen inte ihåg allt som har hänt sedan sist jag skrev, jag vet att det är ganska mycket, men jag kan verkligen inte samla det till en sammanhängande text. Det viktigaste är väl kanske att jag mår bra trots omständigheterna... Uppbrottet från henrik har varit relativt smärtfritt, även om det inte helt har varit lätt, så klart... Jag både känner och vet att det var rätt beslut och jag har ingen längtan att bli tillsammans med honom igen... nu i alla fall... man vet aldrig vad som kan hända sen... Vi har träffats två gånger, inte två så bra gånger. Ena på café och andra ute på krogen... Just det kändes inte bra. Konstlat och konstigt... Vi måste nog vara i från varandra längre tid än så för att vår vänskap ska kunna blomma. För jag vill absolut inte förlora honom som vän. Då skulle jag nog dö!

Vad har hänt annars? Bråkat ganska mycket med mamam angående Henrik-grejen... Typ tappat allt intresse för dansen... Både blekt och klippt mitt hår... Möblerat om i mitt rum... Fortfarande inte blivit av med marsvinsungarna... Fått ett enormt sug efter att flytta hemifrån... Och lite annat kanske...

Nu måste jag ta på mig lite kläder innan jag åker. helst. så kallt annars

Puss&Kram

En ömsesidig paus

Känns så svårt att säga (skriva) det... Men Henrik och jag har bestämt att vi ska ta en paus. Den senaste tiden har inte direkt varit bra, inte dålig heller, bara en jämn och tråkig gråskala. Inget händer. Vi träffas aldrig. Inget förhållande dvs. Vi har försökt många gånger de senaste månaderna att få det att fungera... Men krafterna räcker inte till. Men jag tror att det här är det klokaste beslutet. Henrik åker ju ändå till London snart. Vi måste få veta hur det är att vara utan varandra, ni vet... ibland vet man inte hur mycket man tycker om något förrän det är borta.... Jag vill att gnistan ska tädas igen, jag vill vara med Henrik, men som det är just nu mår jag bara dåligt av att ha det... Så, ja... det är så det är... Mamma och pappa vet inget än... jag bävar för att säga det...

Men oroa er inte. jag ska klara det här. Även om det är svårt.

Le coq sportif 65618

Det här är mina nya bebisar, Susanna:)

Nya skor

Idag tänkte jag köpa nya gympaskor som jag kan ha att gå i i London. Först tänkte jag att jag skulle vänta till nästa lön men sen kom jag på att det inte är så många dagar mellan lönen och dagen vi åker och att jag inte vill riskera skoskav pågrund av skor som inte är ingångna som jag råkade ut för i Amsterdam... Så det blir nu istället. Det går relativt bra att gå i dem jag köpte inför Amsterdam, men jag får fortfarande lite ont, så det är inte värt det att gå i dem...

Hmm, ja... Jag vet verkligen inte vad jag ska skriva...

PussPuss