Blandade känslor

Jaaa... Det var med lite blandade känslor jag och Henrik sa adjö idag. Jag kan iofs inte tala för honom och med blandade känslor menar jag egentligen inget negativt. Det är svårt at förklara. Jag vill träffa honom. Men jag vill göra annat. Jag vill kunna ringa honom varje dag och veta att han kan komma hit på en halvtimme. Men samtidigt vet jag att det är dumt eftersom man måste kunna vara utan nån utan att gå under. Usch pusch... Jag tror det är solen som gör det faktiskt. Så fort solen kikar fram blir man gosig och lite smått sexuellt laddad, eller nåt:P Sant asså... Mmm, inget dilemma egentligen, för jag vet ju att han finns här hos mig ändå:)

Idag ska jag följa med Elle upp till Myran och antagligen rida lite på Belgaraf. Det blir kul.


Jag är nämligen helt ensam här hemma i helgen. Alla åker typ bort. Så jag tänkte att jag själv lika gärna kunde åka iväg när Elle så snällt frågade om jag vill hänga med:) Hon och jag har haft det lite för kul i stan i dag alltså. Shit... pengarna rullade iväg. "Den 25:e smäller det. Då finns det ingen som tar oss. Vi är drottningar i staden" Eller nåt...:P Först var vi på Speedway och jag gick förbi en pimp-T-shirt som bara var tvungen att följa med mig hem. Helt oemotståndelig. fruktansvärt. Och Elle köpte givetvis en också:D Sen gick vi till Derby-butiken för att jag skulle köpa en "älska Djurgården"-armband. Men de var ju slut så då gick vi dumt nog upp på övervåningen och fick givetvis genast syn på tröjan sänd från ovan... Tänk dig: Huvtröja med dragkedja, Adidas, mörkblå med ljsublåa ränder och viktigast av allt; ett Djurgårdsmärke. Ojojoj, jag saknar ord, så jag lämnar det här...:)

Snart ska mormor åka hem. Det är lite tråkigt. Men jag tycker ändå synd om henne eftersom det inte är någon hemma på dagarna. Mamma och pappa jobbar, och jag är Alltid någon annanstans. Jag vet inte hur det kommer sig, men så fort jag tror att jag kan ta det lugnt så är det nått som kommer emellan. Det är också svårt att göra roliga saker med henne eftersom hon har så int i benen och svårt att gå. Tänk vad tiden går. När jag var liten gjorde vi allt tillsammans...:)

Nää, nu ska jag ta nått att äta... Sho bre!;P