Skiträdd

Jag skiter snart på mig... *biter naglar*
Så rädd är jag! Att skriva och lyssna på musik tar bort en hel del av rädslan som genereras av att sitta själv i ett rum i ett stort hus... jag hatar det... även fast jag vet att Ems sover i rummer bredvid. Att jag pratar med A på msn och Henkes granne via nåt konstigt chattprogram gör det också bättre. Men ändå... det är så obehagligt. Målare håller ju på att måla om huset så det är ställningar runt hela fanskapet. Fritt fram för vilken galning som helst att klättra upp för. Hoppas jag har stängt alla fönster, för jag vägrar att kolla efter... Åh, bugger, bugger, bugger...!

Det är iofs ganska roligt med två målare som går runt huset hela dagen. Lite jobbigt eftersom man inte vet om man kan byta om säkert och sånt. Det är ju fönster överallt som de kikar fram i då och då:D En lång blond kille, en kortare mörkhårig. Inget speciellt egentligen. Men de är unga:P

Oh, shit... vad varmt det är. Men jag vågar inte öppna fönstret. Jag gör det verkligen inte!

Igår natt hände en väldigt rolig sak (förutom att en föredetta (som V är helt övertygad om att jag och Ems har nått otalt med - inte snat) klass/skol-kompis låg och pratade med toaletten under festen). Jag och Ems var ute på ställningarna runt huset och dansade runt och porrade oss lite allmänt då vi helt plötligt märker att vi inte är ensamna. Nope, inte alls... Mitt i mot står ett par ( mest sannolikt) i vår ålder och kollar (glor) på oss innifrån sitt hus!!!!:O What? Vilket uppförande:P Hehe... nej, vi tyckte mest det var ganska komsikt, så vi börjar ju vinka och grejer till dem. Men de vinkar aldrig tillbaka! Vet ni vad de gör istället? Jo... de släcker lyset och sätter sig i mörkret och kollar. Helt allvarligt! I typ 20 minuter. Sedan går de upp till övervåningen och sticker ut huvudena från fönstret och när jag går för att se dem lite bättre försvinner de snabbt in igen och stänger fönstret. Hahaha, typ det roligaste. Vem gör så:D